Åh, vilket roligt pass det var. Först uppvärmning med jogg som gick alldeles för fort för nästan alla, hon var inte riktigt beredd på att gruppen hade väldigt olika förutsättningar. Men å andra sidan höll det inte på så länge när hon väl upptäckte det. Vi hade även med oss en ordinarie tränare och det är väl egentligen hans uppgift att ha koll på sådant.
Efter det var löpskolning med ett gäng olika övningar för att träna spänst, hållning och att springa mer på framfoten. Sedan var det dags för intervaller. 4 block med 3 intervallomgångar i varje block. Första blocket var 90 sekunders löpning, andra 60 sekunder, tredje 30 sekunder och sista blocket 15 sekunder. Vilan lika lång som intervallen.
Herrejösses så långt 90 sekunder kan vara. Det känns som det har gått minst 3-4 minuter när det är 15 sekunder kvar av de 90. Jag öste på så mycket jag hade och försökte tänka på att springa "högt" och mer på tå även när det blev jobbigt. Och faktum är att jag kände skillnad. Det kändes som om jag sprang snabbare, men framförallt kändes det så lätt på något vis, som om hela jag var enbart muskler (långt ifrån sanningen). Med lätt menar jag inte att det inte var jobbigt, för det var det, nästan blodsmak-jobbigt faktiskt, men kroppen kändes lätt.
Jag kommer säkert ha träningsvärk i vaderna imorgon, men detta är defintivt något jag ska försöka tänka på framöver.
Att springa är verkligen magiskt. Sjukt jobbigt ibland, men emellanåt även då magiskt. Idag var en sådan dag.
/Gunilla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar