Men jag var frisk tre dagar strax innan julen och på julafton. Nu är jag risigare än någonsin. Rejäl influensa med snuva, hosta och feber. Det är för jävligt.
Nyårsfesten verkar jag inte kunna gå på. Jättetrist, men har inte givit upp hoppet riktigt än.
I brist på träning och efter en jul med väldiga mängder godis och mat har jag börjat med LCHF ett kort tag, tills jag kan träna igen. Säga vad man vill, men resultat blir det. 1 kilo sedan i tisdags.
/Gunilla
fredag 30 december 2011
onsdag 14 december 2011
Fortfarande sjuk
Ja, det låter helt vansinnigt. Och det är det också. Inne på tredje veckan nu. Om jag fortfarande är förkyld på måndag så har jag varit det i en månad. En jävla månad!!
Åh. Jag är så frustrerad. Och arg. Måste få träna snart. Annars blir jag knäpp.
/Gunilla
Åh. Jag är så frustrerad. Och arg. Måste få träna snart. Annars blir jag knäpp.
/Gunilla
tisdag 6 december 2011
Funderingar
Nu när jag inte kan träna tänker jag väldigt mycket på träning och på min kropp. Jag riktigt känner hur musklerna förtvinar. Nä, så farligt kanske det inte är. Men jag funderar mycket på det här med hälsosamhet.
Jag har inte rökt på 19 veckor, förutom vid två tillfällen; Fs 40-årsfest och en Finlandskryssning vi var på i höstas. Jag mår väldigt bra av att inte röka, men jag saknar det ganska mycket. Inte varje cigarett förstås, men den där cigaretten till glaset vin på fredagskvällen, eller cigaretten till fikat på lördagen. Trots det: Att sluta röka är det bästa jag gjort.
Något som dock upptar mina tankar mer än rökning är vad jag äter. Jag älskar mat i nästan alla dess former. Dessutom är jag väldigt förtjust i kolhydrater. Pasta, potatis, ja till och med vanligt vitt ris tycker jag är vansinnigt gott. För att inte tala om godis såklart.
Så en del av anledningen till att jag tränar är så att jag ska kunna äta vad jag vill. Vilker jag oftast gör när jag tränar 4 gånger i veckan. Men det får ju till följd att jag inte går ner något i vikt direkt, jag väger precis samma, eller kanske till och med lite mer när jag tränat ett tag. Och det här jag tänkt på mycket. Ska jag äta mindre så att jag blir smalare så att jag kan springa snabbare? Åh, så tråkigt det är. Jag hatar dieter, hatar att "tänka på vad jag äter" som det brukar heta.
En annan anledning till att äta bättre mat är att man ju faktiskt får mer ork av bra mat. Det räcker att prova att träna efter man ätit kebab eller godis. Det går liksom inte lika bra. I alla fall inte för mig. Så lösningen kanske ligger där? Bättre mat, bra råvaror, men ändå inget som är förbjudet eller något sånt trams.
Anledningen till dessa tankar är två väldigt bra blogginlägg som jag läste idag;
MarathonMia om sitt förra liv och att man faktiskt kan börja om, göra rätt. Det behöver inte gå fort, bara det sker. Små, små steg. Tillslut har man sprungit ett lopp på 24,6 mil. Eller vad man nu har som mål.
Träningsglädje-Sara om hur det är möjligt att vara tjock fastän man tränar massor. Och att det inte spelar någon roll. Tjock behöver inte vara lika med otränad. Och kanske är det ett bättre mål att sträva efter hälsosamhet än att sträva efter att magen inte ska vecka sig när man sätter sig ned.
Just nu längtar jag dock mest efter att hostan ska gå över.
/Gunilla
Jag har inte rökt på 19 veckor, förutom vid två tillfällen; Fs 40-årsfest och en Finlandskryssning vi var på i höstas. Jag mår väldigt bra av att inte röka, men jag saknar det ganska mycket. Inte varje cigarett förstås, men den där cigaretten till glaset vin på fredagskvällen, eller cigaretten till fikat på lördagen. Trots det: Att sluta röka är det bästa jag gjort.
Något som dock upptar mina tankar mer än rökning är vad jag äter. Jag älskar mat i nästan alla dess former. Dessutom är jag väldigt förtjust i kolhydrater. Pasta, potatis, ja till och med vanligt vitt ris tycker jag är vansinnigt gott. För att inte tala om godis såklart.
Så en del av anledningen till att jag tränar är så att jag ska kunna äta vad jag vill. Vilker jag oftast gör när jag tränar 4 gånger i veckan. Men det får ju till följd att jag inte går ner något i vikt direkt, jag väger precis samma, eller kanske till och med lite mer när jag tränat ett tag. Och det här jag tänkt på mycket. Ska jag äta mindre så att jag blir smalare så att jag kan springa snabbare? Åh, så tråkigt det är. Jag hatar dieter, hatar att "tänka på vad jag äter" som det brukar heta.
En annan anledning till att äta bättre mat är att man ju faktiskt får mer ork av bra mat. Det räcker att prova att träna efter man ätit kebab eller godis. Det går liksom inte lika bra. I alla fall inte för mig. Så lösningen kanske ligger där? Bättre mat, bra råvaror, men ändå inget som är förbjudet eller något sånt trams.
Anledningen till dessa tankar är två väldigt bra blogginlägg som jag läste idag;
MarathonMia om sitt förra liv och att man faktiskt kan börja om, göra rätt. Det behöver inte gå fort, bara det sker. Små, små steg. Tillslut har man sprungit ett lopp på 24,6 mil. Eller vad man nu har som mål.
Träningsglädje-Sara om hur det är möjligt att vara tjock fastän man tränar massor. Och att det inte spelar någon roll. Tjock behöver inte vara lika med otränad. Och kanske är det ett bättre mål att sträva efter hälsosamhet än att sträva efter att magen inte ska vecka sig när man sätter sig ned.
Just nu längtar jag dock mest efter att hostan ska gå över.
/Gunilla
måndag 5 december 2011
1 vecka
Nu har jag varit sjuk i en vecka. Inte lika hes, mindre snuva, betydligt mer hosta.
Värdelöst!! Dessutom har jag gått upp 1,5 kilo i vikt. Inte konstigt egentligen. Men förbannat tråkigt.
/Gunilla
Värdelöst!! Dessutom har jag gått upp 1,5 kilo i vikt. Inte konstigt egentligen. Men förbannat tråkigt.
/Gunilla
lördag 3 december 2011
Fortfarande sjuk
Snuvig. Men värst av allt: Ingen röst. Jag är jättehes. Dessutom gör det ont i lungorna. Om det inte är bättre på måndag blir det doktorn.
Så tråkigt. Ingen träning. Inget kul.
/Gunilla
Så tråkigt. Ingen träning. Inget kul.
/Gunilla
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)